Jag är i USA, bor hemma hos en himla trevlig familj.
Har bara ett problem. Jag kommer inte åt mina pengar med mina svenska konton och kort.
Så jag går till banken, ombeds att lämna in allt och vips ska den här banken fixa så att allt
funkar i Americat. Det ska ta en timme eller så.
Tar en sväng med bilen som jag parkerat precis utanför. Plötsligt får jag se "min" bankman komma springande i en hiskelig fart.
Tillbaka till banken. Och där sitter han ju! Fast nu har han glasögon på sig, det hade han inte förut.
Jag framför mitt ärende och han säger bara:
"Jag har inte tagit emot några kort eller kontouppgifter från dig."
Nu börjar det kännas riktigt obehagligt. Fler bankmänniskor börjar diskutera fram och tillbaka.
Ingen känner igen mig, ingen vet något om bankkort...
Tills sist blir jag desperat och helförbannad. Tar en mugg med kallt kaffe och slänger i ansiktet på bankmannen med glasögonen.
Han skriker i högan sky. Något om att han ska ringa sin advokat och stämma mig på miljontals dollar.
Jag stortjuter, familjen jag bor hos tröstar mig och hjälper mig spärra allt. Plötsligt ringer telefonen och en främmande röst presenterar sig i rätt ohyfsad ton som advokat företrädande bla bla bla...
Vaknar. Det tar ett tag innan jag fattar. Jag kommer inte att bli stämd på miljontals dollar. Jag har inte kastat kaffe i ansiktet på någon.
Går upp, brygger kaffe. Starkt Zoegas. Solen lyser. Det är skönt att vara vaken denna vackra Påskdagsmorgon!
Visst är det konstigt, det där våra hjärnor gör när vi sover? Vilken otrolig fantasi det finns där inne!
SvaraRadera